Om föreningen

Fastigheten på Stora Nygatan 53 i Malmö uppfördes 1938-1939 som kontors- och bostadshus åt försäkringsbolaget Fylgia. Arkitekter var Eiler Græbe och Aage Schoug. Byggherre var Fastighets AB Engelbrekt. Byggnaden är en av de relativt få som uppfördes under mellankrigstiden i Gamla Staden.

Eiler Græbe föddes 23 juli 1892 i Köpenhamn och dog 5 januari 1977 i Hornbæk i Danmark. Tillsammans med Aage Schoug drev han arkitektkontor i Malmö åren 1920-1943. Han utnämndes 1968 till hedersdoktor vid Lunds universitet och var även ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund samt Sveriges arkitekters riksförbunds (SAR) styrelse 1953-1956.

Græbes huvudarbete var restaureringen av Lunds domkyrka 1953-1967. Därutöver utförde han restaureringar av omkring 150 kyrkor, särskilt i Lunds stift. Græbe arbetade i modernismens anda men hans restaureringsarbeten präglades av helhetstänkande, enkelhet, anspråkslöshet och respekt för det historiska.

När huset byggdes i slutet av 1930-talet var det ett prominent exempel på den modernistiska arkitekturen i Malmö. Hela huset präglas av precision och omsorg i detaljutformning och materialval. Samtliga lägenheter är unika med sina olika planlösningar. Genomgående har man använt mycket exklusiva byggnadsmaterial som kalksten i trapphus och tamburer, koppar i yttertak och stuprör, teakträ till fönsterbågarna samt klinker från Höganäs till fasaden. I elcentralen i källaren bemödade man sig med att klä väggarna med vit Carrara-marmor.

Husets funktionalistiska formspråk var djärvt för tiden och det är lätt att föreställa sig att de första hyresgästerna nog var lika modernt sinnade som de var välbeställda. De flesta lägenheterna hade pigkammare och ett internt elektriskt ringklockesystem. På originalritningarna kan man uttyda att de boende fick vara med och utforma sina lägenheter själva. Till exempel var det ett tillval att ha öppen spis varpå det bara är ett fåtal lägenheter som har det idag. Det färgade gula originalkaklet som sitter kvar i några badrum var en nymodighet då man tidigare mest använt sig av vitt kakel.

Brf Gustav Adolf i Malmö bildades 1988. Förste ordföranden var dåvarande chefen för Malmö Konsthall, Björn Springfeldt (sedermera chef för Moderna Museet i Stockholm 1989-1996). Huset var då fortfarande hyreshus och föreningen bildades för att kunna utnyttja den så kallade förköpsrätten som innebär att de boende har rätt att bli erbjudna att köpa en fastighet före andra spekulanter vid en eventuell försäljning. Man författade en skrivelse till dåvarande ägaren, den legendariske skeppsredaren och förläggaren, fil dr Einar Hansen, där man erbjöd sig köpa huset. Det korta svaret kom med vändande post: ”Huset är inte till salu.”. Det dröjde därmed fram till 1 mars 2002 innan huset övergick i de boendes ägo.

Föreningen hette i många år Brf Karl-Gustav. Namnet tillkom enligt uppgift genom ett missförstånd när en av de boende skickades till länsstyrelsen 1988 för att registrera föreningen. Något oförberedd blev han ombedd att fylla i föreningens namn och tänkte då att namnet på torget intill huset skulle passa bra. Väl hemma igen slog det honom att han skrivit fel, det heter ju Gustav Adolfs torg... Ridå. Styrelsen beslöt 2012 att ändra namnet till det nuvarande, mer rättvisande Brf Gustav Adolf i Malmö.

Från början bestod fastigheten av 6 butiker och 11 stora lägenheter (idag 6 butiker och 17 lägenheter). Hela andra våningen utgjordes av kontor. De två lägenheterna högst upp tillkom i slutet av 1990-talet. Översta våningen inrymde fram tills dess husets tvättstuga med tillhörande torkterrass ut mot Gamla Begravningsplatsen. I samband med konverteringen till bostäder fanns storstilade planer på att bygga ännu ett våningsplan. Påbyggnaden fick dock avslag från Malmö Stad med motiveringen att förändringar av huset inte får synas från gatan/torget. Något som fortfarande gäller.

Terrassen på våning 6 var från början husets gemensamma. 2004 såldes den av till de boende i lägenhet 1501 och 1502 som alltså gemensamt äger den idag. Det så kallade annexet i direkt anslutning till terrassen inhyste enligt ryktet under en period ett arkitektkontor. 2004 stod det dock tomt och såldes av till lägenhet 1501 i samband med terrassförsäljningen.

Parallellt med försäljningen av terrassen på våning 6 anlades en ny gemensam innergård på andra våningen. Ytan hade fram tills dess endast utgjorts av ett tråkigt svart papptak men begåvades nu med trätrall, vit singel och belysning efter ritningar av arkitekten Martin Ronander.

De långsmala balkongerna i anslutning till trapphuset var från början loftgångar, varifrån de flesta av husets lägenheter hade köksingång. De renoverades, delades av och såldes till de boende som balkonger 2009. I samband med detta byggde man även om dem till en L-form för tre av lägenheterna. Ritningarna utarbetades av arkitekterna Jeanette Lundberg och Stefan Andersson, då boende i lägenhet 1201. Kökshissen som från början servade loftgångarna är sedan länge avstängd men finns kvar och hisskorgen nyttjas numera som extra förråd av lägenhet 1401 på femte våningen.

Hela andra våningen var som nämnt från början kontor. Vid husets uppförande residerade här försäkringsbolaget Fylgia och många företag har genom åren passerat revy, bland annat en svensk-amerikansk reklambyrå under 1960-talet (tänk Mad Men i Malmö..). När huset köptes av de boende 2002 låg från vänster när man kom upp från entrén; Viktväktarna (idag lägenheterna 1101 och 1102), Advokatbyrån Söderpalm & Lagerlöf (idag lägenhet 1103) samt en naprapatklinik (idag lägenhet 1104).

För att föreningen skulle bli godkänd som äkta bostadsrättsförening krävdes att boendeytan ökades avsevärt och 2002-2003 såldes därför lokalerna på andra våningen för att konverteras till bostäder. Lägenheterna 1102, 1103 och 1104 såldes som orenoverade lokaler medan lägenhet 1101 gjordes om till bostad innan den såldes.

Otaliga butiker har genom åren huserat i gatuplan. Allt från frisörsalong, bageri, resebyrå, guldsmed, mattlager, skoaffär, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, lampaffär, skrädderi, konstgalleri, spelbutik, skivaffär och kafé samt ett antal barn-, dam- och herrklädesbutiker. I elcentralen kunde man fram till 2015 (innan källaren totalrenoverades, se nedan) hitta lappar med svunna tiders butiksnamn som Fru Annas Bageri, Boutique La Parisienne och Trelleborgs Gummifabrik.

Kalkstenen i trapphus och tamburer kommer med största sannolikhet från ett numera nedlagt danskt kalkbrott. Om man ska renovera sin lägenhet går den i alla fall inte att få tag på i handeln. Flera boende har på senare år gjort efterforskningar och en sten som är mycket lik originalet heter Sct Rommel och kan köpas hos exempelvis Kakel & Tegel i Malmö. Som kuriosa kan nämnas att originalstenen även täcker golvet i Kastrups flygplats terminal 2, ritad 1960 av den kände danske arkitekten Vilhelm Lauritzen.

Husets teakfönster vårdas ömt av föreningen. Senaste helrenoveringen genomfördes 2010 då även isolerglas sattes in i bågarna ut mot Stora Nygatan. Dels för att minska bullret från trafiken men även för att på sikt spara energi. Föreningen har sedan dess tecknat ett löpande underhållsavtal med en specialistfirma.

2012-2013 genomfördes en omfattande renovering av fasaden mot Stora Nygatan och Engelbrektsgatan med syfte att återskapa originalutseendet då en del förvanskningar gjorts genom åren. Som en del av detta arbete byttes samtliga glaspartier, skyltar och markiser ut i butiksplanet.

2015 genomfördes en omfattande renovering och ombyggnad av källaren. En helt ny planlösning skapades efter ritning av boenden Nirvan Richter, vilket innebar flytt av tvättstuga, cykelparkering och samtliga källarförråd.

2016 installerades nya portar till huvudentrén mot Stora Nygatan samt till Engelbrektsgatan.

Ett noggrant arbete utfördes i valet av entrédörrarna, för att anpassa dem till husets orginalritningar. Dörrarna har högsta säkerhetsklass samt elektroniska lås för ökad säkerhet&trygghet för husets medlemmar. 

2017 uppgraderades huset med ett nytt gästrum i källaren.

2018 utfördes en omfattande renovering av trapphuset, med nya stigare till elcentraler och infräsning av alla ledningar och kablage. Även ommålning av hela trapphuset samt entrégången som färgades i en gul kulör som ankynter till en sedan tidigare övermålad stenimitation (denna ansågs ej vara värd att återskapa). 

Samma år utfördes också en stor renovering av innergåden, med nytt trädäck, planteringkärl, belysning och växter.

De inramade fotografierna i huvudentrén föreställande gamla dagars Gustav Adolfs torg införskaffades från Stadsarkivet och hängdes upp av styrelsen 2004.

De stora pendelarmaturerna i huvudentrén inköptes av styrelsen 2010. De är handblåsta, unika i sitt slag och tillverkade någon gång på 1940-talet vid Pukebergs Glasbruk.

Huset är omnämnt i flera böcker, till exempel:

  • Funkis i Malmö (Tyke Tykesson, 2005)
  • Guide till Malmös arkitektur (Tyke Tykesson, Björn Magnusson Staaf, Cecilia Hansson, Klas Brunnberg, Anders Reisnert, 2001)
  • Arkitekterna som formade Malmö: en modern stad växer fram 1878–1945 (Tyke Tykesson och Björn Magnusson Staaf, 1996)